Vad vore livet utan musik?

Det finns så mycket man önskar att man hade mera tid till. En av mina önskningar är musiken. Ni vet det här att bara ge sig själv några fattiga minuter en dag och ta sig tid att sitta still för att njuta av ett underbart musikaliskt verk.

Redan som liten grabb började jag känna en oerhörd glädje kring musiken och deras starka utövare. Vi hade då en liten folkpark "runt knuten" dit ett flertal av de stora, intressanta artisterna kom på snabba visiter. Det var de flesta aktuella namnen på 50-talet. Lill-Babs och Siv Malmquist, Thore Skogman och Snoddas, Tre Knas och Carl-Gustaf osv. Det kom flera internationella som jag inte visste vilka de var och några färgade grabbar som totalt stal mitt hjärta. Delta Rhythm Boys. Deras versioner av de svenska visorna fastnade i hjärtat på en mycket stor del av folket. Vem minns inte "Paa lingonrooda tuuvor" eller deras version av Flottarkärlek.

Senare i livet har musiken följt mig som ett absolut måste. Det har skapa ett mycket stort och brett diskotek, där den äldsta skapades på 1100-talet och den yngsta nu i år. Det omfattar alla sorters musik, alltifrån rösten acapella till de kompletta symfonierna med både kör och orkester. Jag har enkla indianflöjter ifrån Chile och avanserad modern jazz av Modern Jazz Quartet.

Mina föräldrar lärde mig en viktig sak kring musik, något som jag burit med mig hela tiden jag mött något okänt. Musiken är aldrig ful, möjligen lite annorlunda och ovan för ditt sinne.

ABBA gjorde den låt som visar vad jag vill säga.

Livets glädje skildras så underbart i den!

Tack Benny och Björn.

.